Är nere i en dipp eller nått just nu känner jag. Känner mig trött och tom i huvudet för det mesta och som grädde på moset blir det allt mörkare ute. Att vara tom i huvudet är sjukt irriterande och bara konstigt. Jag kan komma på mig själv när som helst, när jag går, sitter, just efter ett samtal med någon, att jag är helt tom i huvudet. Det finns lixom ingenting där. Förut har jag på kul försökt att inte tänka på någoting och tyckt att det varit omöjligt men nu kommer jag på mig själv hela tiden. Det är en känsla som är helt obeskrivlig. Eller det är inte ens en känsla för jag känner heller ingen ting. Varken glädje eller nedstämdhet. Helt neutralt. Är det bra eller dåligt? Är det total avslappnelse (är det ens ett ord) eller bara ett sätt för kroppen att visa trötthet eller liknande?

 

Nu ska jag dra ut i regnet på en löprunda. Det är verkligen fantastiskt att springa i regnet och jag har inte gjort det sen i våras. Helt plötsligt kom bara suget!